|
Uppdaterad: 2013-05-14 Text och foto: Sven-Erik Jönsson
SFF årsmöte den 13-14 april 2013 på K 3 i Karlsborg Livregementets husarer, K 3 i Karlsborg var värd för SFF årsmöte 13-14 april 2013. Det är ett antal år sedan flygflottiljen F 6 i Karlsborg lades ned och senast vi hade ett årsmöte i staden var i april 1990. Men flyget finns kvar i Karlsborg. Flygplatsen används ganska mycket av försvaret och administreras av F 7 i Såtenäs, men hör till K 3. I Karlsborg finns även Fallskärmsjägarskolan FJS och Särskilda Operationsgruppen SOG. Det var ett 70-tal årsmötesdeltagarna som samlades i Götiska Salen på fästningen i Karlsborg lördagen den 13 april kl 1300. Ordförande Stieg Ingvarsson hälsade deltagarna välkomna. Den mest långväga medlemmen var Cal Taylor från staten Washington i USA. K 3 stabschef, överstelöjtnant Michael Jiveborn hälsade välkommen till K 3 och Karlsborg samt informerade om förbandet, som har en lång tradition. Chef för K 3 är överste Anders Löfberg, som tyvärr var förhindrad att närvara.
Överstelöjtnant Michael Jiveborn berättade att K 3 är ett unikt förband i en unik miljö, med det absolut bästa kasernområde på Karlsborgs fästning. Livregementets husarer, K 3 har en lång tradition. Varje år firar man minnet av slaget vid Lund den 4 december 1676 som förbandets dag. Soldater från Livregementets husarer gjorde där den avgörande insatsen för svensk seger. På 1980-90-talet fick förbandet nya kompetenser inom SÄK-området och militärpolisen. Sedan mitten på 90-talet har K 3 ansvarat för försöksverksamhet med förarlösa flygplan, sk UAV. Dessa förarlösa flygplan används uteslutande för spaning. Svenska försvaret använder UAV i bl.a. Afghanistan. Senare i år skall UAV ut på övriga förband i Sverige. K 3 har ständigt personal ute i internationell tjänst, f.n. i Afghanistan samt i Mali, där man är ansvarig för den svenska insatsen. Det innebär att man har ett kontinuerligt stort tryck på förbandet med mycket personal som är ute på uppdrag. K 3 är bland soldater ett mycket eftertraktat förband med hög status. Försvarets överlevnadsskola ingår i K 3 organisation och har ett mycket gott internationellt rykte. Till K 3 hör även 32:a Underrättelsebataljonen, som idag består av ett fallskärmsjägarkompani samt ett lednings- och underhållskompani. I K 3:s organisation ingår idag ca 330 fast anställda soldater, ca 270 officerare och ett mindre antal civilanställda samt ca 1000 hemvärnssoldater.
Intressant föredrag om robotutprovning Anders Åkerberg, Karlsborg höll en intressant föreläsning om tidig robotutveckling och visade mängder med unika bilder från provning av robotar under 40- och 50-talet. Anders hade under många år arbetat som fotograf och sysslat med höghastighetsfilmning vid robottester och det var i Karlsborg som den första svenska robotutprovningen ägde rum.
Wilhelm Theodor Unge, född 1845 i Stockholm, var 1867 ung löjtnant som intresserade sig för raketer som kunde förbättra artilleriets slagkraft. Den första raketen som han lyckades konstruera var emellertid avsedd för civil användning, för räddning av sjömän i nöd. Raketen sköts med en lina med livräddningssele över till det förlista fartyget och sedan kunde de nödställda sjömännen dras iland. Denna raket med livräddningsutrustning blev en stor exportprodukt. Wilhelm T Unge samarbetade med Alfred Nobel och samarbetet resulterade 1897 att de tog världens första flygbild från en raket, fotot togs över Karlskoga, bilden finns bevarad. De lyckades också tillsammans konstruera en krutraketmotor som fungerade. Wilhelm Theodor Unge drev en mekanisk verkstad i Stockholm, som hette Mars & Co och i detta företag tog Unge ut ett antal patent, bl.a. på raketer. När Unge blev för gammal för att driva företaget sålde han sina patent till den tyska Kruppkoncernen. Anders Åkerberg spekulerade i att det fanns en möjlighet att Unges patent och kunskaper om raketer kunde genom försäljningen förts vidare till Werner von Braun, som tog fram de tyska vedergällningsvapnen 1 och 2 och vidare via Robert H Goddard till NASA som byggde Saturnus V som tog människan till månen. På Unges gravsten står också ”Rymdraketpionjären överstelöjtnant Wilhelm Teodor Unge”. Tyskarnas V 1 och V 2 stod sedermera som modell för de svenska robotkonstruktionerna. År 1946 beslöt riksdagen att Sverige skulle ta fram egna robotar. Provskjutningscentralen fanns sedan 1942 strax norr om Karlsborg och det var här som man kom att testa de första robotarna. I robotarna byggdes in kurs- och höjdhållare samt andra manöverfunktioner. Elektroniken var baserad på elektronrör, det behövdes stora och tunga batterier för drift och raketerna blev därför ganska stora jämfört med dagens raketer. Stora och långa startramper byggdes i form av rälsbanor som gick i en flack vinkel snett uppåt. Ledningscentralen låg vid Hammarnäset och härifrån samordnades skjutningarna. Man använde kinoteodoliter som var placerade på olika platser runt Vättern. Dessa var synkroniserade med varandra för att man skulle kunna få synkrona foton på uppskjutningarna och för att kunna mäta läge och höjd samt fart. Vid vissa tillfällen gjordes även prov vid Vidsel och då transporterades allt upp med järnväg. Till att börja med användes mycket enkla kameror för att filma skjutförloppet, bl.a. användes sk. kulsprutekameror (målfotokameror) typ Kka 4. Så småningom inköptes riktigt avancerade och högkvalitativa kameror som kostade ca 500.000 kr. I organisationen för robotutprovningen ingick även ett antal båtar, dels för att hålla riskområdet fritt från fiske- och fritidsbåtar, dels för att bärga robotar då dessa landade med fallskärm. Båt användes även för att bogsera skjutmål. För säkerhets skull kördes dragbåten vid dessa tillfällen radiostyrd och obemannad. Antalet påbörjade robotprojekt växte och blev imponerande lång. Det var Rb 300, 301, 302, 303, 304, 310, 311, 312, 313, 315, 316, 321, 322 och eventuellt 330. I mitten av 1950-talet hade projekten minskat till tre, jaktrobot Rb 321, luftvärnsrobot Rb 322 och den flygburna sjömålsroboten Rb 304, som blev modifierad i flera steg, var den enda som blev operativ. Rb 330 beställdes under 1950-talet. Den skulle ha räckvidd att nå in på Sovjetiskt territorium och även kunna bära kärnvapen. Projektet lades emellertid ned 1959. I mitten av 1950-talet kom transistorn och det innebar att konstruktionerna redan var omoderna. Man köpte nu istället robotar utifrån, bl.a. Bloodhound och fartygsrobotar. Rb 304 levde kvar i uppgraderad version och tillverkades under åren 1958-1978. Som plattform användes A 32A Lansen och AJ 37 Viggen.
Idag är provområdet vid Vättern för litet och proven görs numera vid Vidsel och även till havs. Provskjutningar görs tämligen sällan och är mest avsedda att verifiera data. Vid Hammarnäset invid Vättern norr om Karlsborg arbetar man numera med skydd, något som har blivit allt mer viktigt, inte minst för personal i Afghanistan. Årsmötesförhandlingarna Efter en kaffepaus fortsatte mötet i Götiska Salen med årsmötesförhandlingar. Ulf Edlund valdes till mötesordförande och årsmötet var avklarat på mindre än en timme. Jan Cedergren, Klas Jonsson och Sune Larsson hade avböjt omval och nya i styrelsen blev Göran Brauer, Båstad, Ulf Delbro, Göteborg och Björn Svensson, Borås. Medlemsavgift för 2014 fastställdes oförändrad till 370 kr. Årsmötet utsåg Erik Hallström och Sven Stridsberg till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 45 utdelades till Peter Liander och SFF förtjänstmedalj i silver till Olof Wettermark, Halmstad. Årsmötet avslutades med en frågestund, då bl.a. information lämnades om läget för ett civilt luftfartsmuseum.
Årsmötet utsåg Sven Stridsberg och Erik Hallström till hedersmedlemmar för deras mångåriga insatser för SFF. På bilderna ovan överlämnar ordförande Stieg Ingvarsson hedersmedlemsdiplomet.
En god middag intogs på lördagskvällen i K 3 matsal, varefter kvällen fortsatte på K 3 mäss. Här höll Peter Lindén ett mycket uppskattat kåseri om att vara roadracingförare och stridspilot. I Flygvapnet har han flugit ca 2000 timmar Viggen och ca 1200 timmar Gripen innan han pensionerade sig förra året. Med motorcykel kör han roadracing och har under åren tagit världsmästartiteln i roadracing Endurance år 2000, samt ett antal Sverige-, Norden- och Europaguld i roadracing, vilket han också berättade livfullt om.
Söndagens program Söndagen inleddes med att major Carl Johan Frödin berättade om UAV-verksamheten vid K 3 och i svenska försvaret. Flygfarkosterna är utrustade med bl.a. GPS och styrs från en dator på marken. Spaningsbilder från UAV-flygplanen sänds omgående som digitala bilder till operatören på marken. De mindre UAV-flygplanen, typ Falken kan flyga ca 10 km bort och används för spaning över områden och situationer under främst pågående verksamhet. De större UAV-flygplanen, typ Örnen eller Shadow används för spaning på taktisk nivå, drivs av en mindre Wankelmotor, flyger upp till 14000 ft höjd, med en aktionsradie på mer än 100 km. Bränsletanken rymmer 44 liter vanlig flygbensin, typ AVGAS 100LL, som räcker för ca 6 timmars flygning. Vikten är ca 170 kg, normal hastighet ca 130 km/tim. Shadow har även transponder och all flygning sker i samordning med flygtrafikledningen där piloten på marken får begära färdtillstånd på samma sätt som vanliga flygplan. Luften avlyses dock för säkerhets skull vid all flygning. Dessa landar på bana, medan de mindre landar med hjälp av en airbag som blåses upp före landning. Falken som har en spännvidd på ca 1,5 meter drivs av en el-motor. Bl.a. använder den svenska truppen i Afghanistan sig av dessa UAV farkoster. Efter föredraget blev det visning av tre olika UAV-flygplan och museet på Karlsborgs fästning, där det även finns tidiga UAV-farkoster.
Major Mats Jansson från Fallskärmsjägarskolan FJS tillsammans med 3 medarbetare gav oss en mycket professionell genomgång om fallskärmshoppning, som började med ordern ”Ilasta!” Sittande som 50-60-talets fallskärmsjägare på långbänkar i DC-3an fick vi sedan beskrivet hur det fungerade att hoppa strömhopp från planet. En unik upplevelse! I en av FJS lokaler berättade Rolf Käck för oss om dagens verksamhet vid FJS. Vi vill framföra ett Stort Tack till samtliga på K 3 och Fästningsmuseet som bidrog till att göra vårt besök så lyckat och minnesvärt. Ett speciellt tack till sergant Joseph Erterius från K3, som hela tiden såg till att allt fungerade perfekt för oss.
Dagordning för årsmötet Klicka här för att öppna dokumentet Protokoll från årsmötet 2013 Klicka här för att öppna dokumentet Valberedningens förslag Klicka här för att öppna dokumentet Verksamhetsberättelse för 2012 Klicka här för att öppna dokumentet Skiss över fästningsområdet Klicka här för att öppna dokumentet Deltagarförteckning Klicka här för att öppna dokumentet
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
2010: Årsmöte på F 17, Ronneby
2006: Årsmöte på FMTS, Halmstad
2005: Årsmöte på F 17, Kallinge
2004: Årsmöte på Säve, Göteborg
2003: Årsmöte på F 16, Uppsala
2002: Årsmöte på F 10, Ängelholm
2000: Årsmöte på Malmen, Linköping
1999: Årsmöte i Nyköping och Skavsta flygplats
1998-04-18: F 10, Ängelholm. Karl-Eskil Sahlman väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 26 tilldelas Mikael Forslund.
1997-04-19: F 7, Såtenäs. Olla Laveson, Nils-Arne Nilsson, Håkan Lundborg, Hans Kofoed, Alf Stålborg och Olof Wirén väljs till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 25 tilldelas Yngve Nilsson. Jan-Åke Berg väljs till ny ordförande.
1996-04-20: F 5, Ljungbyhed. Söderbergplakett nr 24 tilldelas Hans Björkqvist. SFF-Värmland fastställs.
1995-04-22: Stockholm. Åke Sundén väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 23 tilldelas Lars E Lundin. SFF-Örebro fastställs.
1994-04-23: AF 2, Malmen. Bertil Östbo väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 22 tilldelas Lennart Berns. SFF-Dalarna fastställs.
1993-04-24: F 20, Uppsala. Lennart Arjevall väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 21 tilldelas Sölve Fasth.
1992-04-25: F 13 Norrköping. Rolf Westerberg väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 20 tilldelas Mikael Carlson. SFF-Stockholm fastställs.
1991-04-20: F 17, Kallinge. Rudolf Abelin och Björn Andreasson väljs till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 19 tilldelas Lennart Andersson. Olof Wirén väljs till ny ordförande.
1990-04-21: F 6, Karlsborg. Sven-Olof Olson och Irma Ulrich väljs till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 18 tilldelas Carl-Gustaf Ahremark.
1989-04-22: F 5, Ljungbyhed. Söderbergplakett nr 17 tilldelas Carl-Fredrik Geust.
1988-04-23: F 7 Såtenäs. Nils Personne väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 16 tilldelas Benny Karlsson. Söderbergstipendier går till Stig Kernell, Jan-Ove Karlsson och Anders Annerfalk.
1987-04-11: F 14, Halmstad. Lennart Larsson väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 14 tilldelas Gösta Norrbohm (postumt) och nr 15 till Bertil Skogsberg. S-O Olin väljs till ny ordförande. SFF-Halland fastställs.
1986-04-05: F 15 Söderhamn. Curt Nicolin väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 13 tilldelas Erik Bratt. Nytt rekorddeltagande på årsmötet. SFF-Småland fastställs.
1985-03-23: FFV/Malmen. AJ Andersson och Olof Sundgren väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 12 tilldelas Stig Kernell. Besök på Flygvapenmuseum och FFV Materialteknik.
1984-03-31: F 10, Ängeholm. Lars Brising väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 11 tilldelas Helmer Larsson. En uppmärksammad modellutställning visas av SFF-Skåne om påtänkta FV-flygplan.
1983: Inget årsmöte p.g.a. ändrat verksamhetsår.
1982-11-20: F 16/F 20 Uppsala. Gösta Odqvist väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 10 tilldelas Håkan Lundborg. Nils Söderberg blir hedersmedlem i ÖFS, SFF-Gävleborg fastställs (tidigare har regionavdelningar fastställts vid styrelsemöten). Nils Personne väljs till ny ordförande.
1981-11-21: F 4, Östersund. Hugo Svenow väljs till hedersmedelm. Söderbergplakett nr 9 tilldelas Per Björkner. Söderbergstipendier utdelas till Åke Roggentin och Benny Karlsson.
1980-11-22: F 17 Kallinge. Gösta Norrbohm väljs till hedersmedelm. Söderbergplakett nr 8 tilldelas Axel Carleson. Söderbergstipendier går till Stig Kernell coh Gösta Kersmark. SFF medlemsregister datoriseras.
1979-11-24: F 1, Västerås. Eric Broberg väljs till hedersmedlem. Söderbergplakett nr 7 tilldelas Göthe Johansson.
1978-11-18: F 13, Norrköping. Sture Blomberg väljs till hedersmedelm, Söderbergplakett nr 6 tilldelas Ragnar Fredrik Bengtsson, FV minnesmedalj till Arlandagruppen, avslöjas att en B 18 återfunnits. Lars Brising blir ny ordförande.
1977-10-29: F 11, Nyköping. Karl-Arvid och P-A Norlin väljs till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 5 tilldelas Bo Widfeldt. Nils Söderbergfonden instiftas. B1-projektet inleds.
1976-10-23: F 6, Karlsborg. Hans Reichenberg och Bill Bergman väljs till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 4 tilldelas Björn Karlström. Fästningsmuseet besöks och ger "kicken" till B1-projektet.
1975-11-22: Tekn museet, Stockholm. Bo Lundberg och Ferdinand Cornelius väljs till hedersmedlemmar. Söderbergplakett nr 3 tilldelas Curt Palmblad.
1974-11-09: F 3, Malmslätt. Nils Söderberg hedersordförande, Söderbergplakett nr 2 till Hans Reichenberg, Gösta Odqvist blir ny ordförande.
1973-11-21: Tekn museet, Stockholm. Söderbergplakett nr 1 tilldelas Nils Söderberg, Karl Lignell väljs till hedersmedlem.
1972-12-02: F 5, Ljungbyhed. Sju FV-generaler bevistar årsmötet, SFF får egen poststämpel, generalerna Nordenskiöld och Lundström samt Gösta Fraenkel väljs till hedersmedlemmar.
1971-11-27: F 2, Hägernäs. CFV Stig Norén hedersgäst.
1970-11-07: F 3, Malmslätt. Nils Söderberg ordförande i SFF.
1969-11-08: Stockholm. Hedersmedlemmen Nils Söderberg mötesordförande.
1968-11-09: Stockholm. Studiebesök på Svensk Flygtjänst efter förhandlingarna.
1967-11-11: Stockholm. Bill Bergman ordförande, Hugo Beckhammar väljs till hedersmedlem.
. |
|
