SFF Flygplatsgrupp

SFF Flygplatsgrupp 2007-10-06

H-E Fredbäck Version 1

070-543 43 39

Referenslitteratur inom flygfältstekniken

Av Hans-Erik Fredbäck, Civ.ing. SVR.

SÖKNING OCH INSAMLING AV DOKUMENT om den militära flygfältsteknikens historiska utveckling i Sverige under perioden ca 1936 – 2006 (70 år) har påbörjats inom SFF Flygbasgrupp. (http://www.sff.n.se/Flygbasgrupp.htm) . Jag har nedan valt att kraftigt avgränsa innehållet till några signifikanta delområden av bredare teknikhistoriskt intresse för flygplatshållare, fristående teknikkonsulter (utredare, projektörer) och byggentreprenörer, högskolor samt andra närstående myndigheter och institutioner (t.ex. SFF och dess medlemmar) med eget stort ansvar för traditionsfrågor och teknikhistoria.

Inledningsvis redovisas ett större antal (120 st.) ämnesrelevanta referenspublikationer från mitt eget begränsade handbibliotek. Denna referenslitteratur, som kommer att återfinnas i det framtida FBH- projektarkivet i Krigsarkivet, ger i sig en god överblick av en flygfältsingenjörs kompetensbehov samt kommer att underlätta fördjupade studier i ämnet flygfältsteknik och utgöra grunden till ett framtida s.k. diplomatarium.

Dessa referens- och stöddokument redovisas i en fristående referenslista med nedanstående struktur, i syfte att ytterligare fokusera och belysa flygfältstekniken:

Allmän historik (1 – 22)
Flygbasregler (23 – 31)
Dimensionering, bärighet (32 – 48)
Betongbeläggning (49 – 64)
Fälthållning, underhållsplanering (65 – 85)
Kvalitets- och miljösäkring (86 – 105)
Tekniska utredningar (106 – 120)

(Asfaltbeläggningar ingår i vissa av ovanstående)

För en flygare är själva flygfältet med bansystem, uppställningsplattor och stråk en trivial och odramatisk företeelse, speciellt om han eller hon inte själv har erfarenhet av brister i funktionen.

För vissa andra har t.ex. dålig bromsverkan i kombination med ojämna banor vållat uppenbara manöverproblem och i några fall avåkning. Flygplatshållarens främsta uppgift är att tillhandahålla funktionssäkra start- och landningsmöjligheter genom att skapa och vidmakthålla jämna och rena manöverytor med acceptabel bärighet och friktion. I detta sammanhang skall framhållas att även stråkytorna ingår som en betydande parameter i flygsäkerhetsbegreppet.

Med tekniska regler avses i det följande; tekniska föreskrifter, allmänna råd och råd i styr- och stöddokument som säkerställer att funktionssäkerhetskraven på flygfälten uppnås efter byggprocessen samt vidmakthålles under förvaltingsskedet i driftfasen av fälthållningen. Man förutsätter då att de funktionella egenskaperna går att förutsäga och att de ekonomiska övervägningarna gentemot samhället och användarna är väl gjorda. Närstående begrepp är tekniska beskrivningar samt specifikationer och kontrollmetoder. I internationella sammanhang förekommer general or special requirements, specifications och test methods. Dessa är numera standardiserade, inte bara i Sverige utan även i Europa (CEN) och världen i övrigt genom ISO.

Från gräs till betong eller från propeller till jet kan populärt sett inleda resonemangen i detta avsnitt.

Flygplanutvecklingen vad gäller motorer, hastigheter, landningsställ, hjul och ringtryck är väl känd och torde i detalj kunna utelämnas här. Vad gäller funktionskraven har dessa allmänt skärps på grund av ökade hastigheter och hjul med höga ringryck. Friktionskravet innehållande specifika krav på beläggningarnas ytbeskaffenhet (renhet och textur) har kraftigt accentuerats och preciserats genom fortsatt utveckling av relevanta mått, mät- och analysmetoder. Däck med kontakyttryck runt 2 MPa har inneburit att kravet på asfaltbeläggningarna har nått ”all time high” vad gäller förmågan att motstå plastisk deformation och därmed spårbildning och gropar. Problem med drivmedelsspill på asfaltbeläggningarna har tvingat fram en utveckling av bättre drivmedelsresistenta bindemedel. Tidigare ytupplösning och stensläpp är nu under kontroll efter mångårig FoU-verksamhet.

Först under senare år har kravet på stråkens bärighet uppmärksammats – naturligtvis efter en allvarlig avåkningsincident (Vidsel). Nyttjande av främst tyngre civil flygtrafik på flera militärfält har inneburit behov av banförstärkningar eller dispensgivning för givna överlaster, vilket har medfört en kraftfull utveckling av säker metodik för provbelastning, analys och bärighetsklassificering av belagda flygfältsytor. Kostsam överdimensionering av banbeläggningarna har därmed kunnat undvikas.

Vad gäller beläggningstyperna asfalt och betong, har bägge utvecklats i kontinuerlig nationell samverkan och kravställes i årligen uppdaterade allmänna tekniska beskrivningar (ATB). Av speciellt intresse är den senaste (2007) ATB:n för betongbeläggningar speciellt på flygfält.

Kvalitets- och miljösäkring i bygg- och förvaltningsprocessen behandlas både för investering och också underhåll.

Vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader är det av stor vikt att krav med avseende på kvalitet och miljö är tydligt beskrivna liksom även krav på dokumentation och redovisning som förväntas vid färdigställande av uppdrag.

FoU-projekt, tidskriftsartiklar, seminarier och utredningar ger en bred bild av flygfältsteknikens kunskapsläge vid aktuella tidpunkter. Utvecklingen inom flygfältstekniken sker genom fortlöpande ämnesbevakning, erfarenhetsåterföring, studier, fält- och laboratorieförsök. Tidigare anlitades främst de traditionella svenska FoU-institutionerna VTI, CBI, SGI, SGU, SLU, SP och de tekniska högskolorna m.fl. Numera bidrar i betydande omfattning även konsulter och entreprenörer i utvecklingsarbetet, mycket beroende på senare tids övergång från utförandestyrd till funktionsstyrd roll- och ansvarsfördelning mellan myndigheter, beställare och marknadens aktörer.

Flygvapendevisen ”Utan spaning ingen aning” äger stor giltighet även i utvecklingssammanhang.

Nöden sägs vara uppfinningarnas moder, likaså är de stora krigen upphov till många avgörande tekniksprång. Krigen skapar självfallet mänskliga och oförsvariga eländes eländen, men innebär ofta institutionella kraftsamlingar och efter freden en progressiv samhällsutveckling. Till samhällsutvecklingen hör byggande av hus och anläggningar, där trafikens infrastruktur i form av vägar, hamnar, järnvägar och flygfält utgör en väsentlig del. För vägar och flygfält kan man verkligen tala om ett epokskifte efter andra världskriget. Bilismen stormar fram och flygplanen blir fler, större och snabbare. Både bilar och flygplan kräver trafiksäkra och komfortabla markbeläggningar. Man talar om ”permanenta” beläggningar, s.k. ytbehandlingar, betong- och asfaltbeläggningar. Grusvägar med låg bärighet finns fortfarande kvar där trafikbelastningen är låg, men enklare ytbehandlingar övervägs alltmer även på dessa.

Vad flygfältstekniken i kombination med ekonomiska kalkyler och entreprenadjuridik till stor del handlar om är utredning, planering, projektering, byggande, underhåll och drift samt förvaltning. Många så kallade aktörer är inblandade; flygplatshållaren och hans personal, konsulter av skilda slag, materialleverantörer och utförande entreprenörer. Yrkeslistan kan göras lång! All personal skall ha en specialstutbildning och kunna sitt jobb. Här kan vi verkligen tala om mångfald och hållbar kompetensutveckling.

Kompetenssäkring sker genom behörighetsutbildningar på alla nivåer, såväl i grundskedet som fortlöpande uppdateringar under hela yrkeslivet. Erfarenhetsåterföring och information sker företagsinternt och vid branschmöten. De statliga flygplatshållarna Fortifikationsverket och Luftfartsverket inbjuder ofta till möten av skilda slag.

Exempel på dokumentation från några av dessa möten ges i Referenslistan.

Konstruktiv utformning och funktionskrav. Såväl bansystemens manöverytor (rullbanor, taxibanor och uppställningsplatser) som intilliggande stråkytor skall uppvisa förutsägbara funktionsegenskaper. Krav på dessa funktioner (bärighet, jämnhet, friktion med flera) finner man i respektive flygplatshållares regelverk i form av föreskrifter, allmänna råd eller råd samt i stöd-/hjälpdokument , t.ex. handböcker. För att övervaka (kontrollera, rapportera, åtgärda, dokumentera) fältytornas funktionsduglighet måste olika typer av mätningar och beräkningar ske. Standardiserade mått och mätmetoder finns för det mesta. I annat fall får kvalificerade tekniska bedömningar tillämpas. Det senare kan nöjaktigt ske vid en översiktlig bärighetsbedömning om man känner en banas uppbyggnad och kondition, men i regel genomförs systematiska uppföljningsmätningar. Flygsäkerheten får inte äventyras genom att ”banan slår oss på käften”, som en kvinnlig flygplatschef uttryckte saken.

Begeppet fälthållning kan jämföras med drift och underhåll på vägsidan. Däremot är väghållare och fälthållare inte samma sak. Att hålla innebär i regel att äga. Vägverket är vägållare för det statliga vägnätet, medan t.ex. Fortifikationsverket är fastighetsägare för flygfältet, men enligt överenskommelser med Försvarsmakten är det den lokale verksamhetsutövaren, företrädd av flygplatschefen, som i flygsäkerhetshänseende är ”owner”. Detta är viktigt att inse. FORTV sköter mark- och beläggningsfrågorna och FM driften i form av barmarks- och vinterrenhållningen. Numera förekommer att Försvarsmakten anlitar entreprenörer på årsentreprenad för t.ex. avisning och snöröjning.

Fälthållningsfunktionen är mycket viktig och är därför väl reglerad samt understöds genom handböcker och metodbeskrivningar. Handbok Fälthållning är väl känd och återfinns i referenslistan.

Betong- och asfaltbeläggningar åldras (egenskapsförändras) genom klimat- och belastningsbetingade påkänningar. Ytorna utsättes för köld, frost- och töväxlingar, avisningskemikalier, drivmedelsspill, mekaniskt slitage (avnötning) genom sopning och plogning. Så småningom och successivt måste därför såväl förebyggande som åtgärdande underhåll ske med lämpliga åtgärder, av vilka det finns en mångfald.

Ekonomiska övervägningar tillämpas också genom så kallade livscykelkalkyler.

Hela underhållsprocessen är väl genomlyst och numera fullt förutsägbar genom avancerade mät och planeringsmetoder.

LITTERATURREFERENSER – Flygfältsteknik

ALLMÄN BAKGRUNDSHISTORIK (urval)

1. Blomgren Hans ; Rapport från studieresa i USA och England tiden 20/8 – 10/11 1945”. Kungl. Flygförvaltningen, Flygfältsbyrån, Stockholm, 1945.

2. Byström C-A, Rosén E; ”Rullbanor för Atlantflyg i Norrköping och Uppsala”, Tidskriften Cement och Betong Årg. 20, Nr. 6, sid. 219 -229, Stockholm, 1945.

3. “THE CIVIL ENGINEER IN WAR; A Symposium of Papers on War-Time Engineering Problems, Vol.1, AIRFIELDS, ROADS, RAILWAYS and BRIDGES”, the Institution of Civil Engineers, London, 1948.

4. Ashford, Norman & Wright Paul H.; “Airport Engineering”, A Wiley-Interscience publication, ISBN 0-471-86568-0, USA, 1984.

5. Frostman Per; ”Från stigar till asfalterade motorvägar. .Perioder och episoder”. Nynäs AB, 1995.

6. Forsblad Lars;”Vibratory soil and rock fill compaction” .Dynapac Maskin AB, 1981.

7. Hedin Per et al.; “Vägar, dåtid, nutid, framtid”. Jubileumsskrift, Vägverket 150 år, Vägverket, 1991.

8. Jensen Eskil et al.; ”Nordisk Vegteknisk Forbund 1935 – 1995”. NVF, Nordahls trykkeri,Oslo, 1995.

9. Knutsson Ulla Kaisa,; Sigvard Tim. ”Vägteknisk forskning under 75 år”.VTI Linköping, 1998.

10. Silfwerbrand Johan, ”Betongforskning vid CBI, igår idag och i morgon”, Betongföreningen, Tidskriften Betong 3/2002, sid. 13-15, Stockholm, 2002.

11. Bergqvist Roy, Lindahl Tord, et al. ”FAS Verksamhetsberättelse 1996”, Föreningen för Asfaltbeläggningar i Sverige, Stockholm, 1997.

12. Lundin Sven-Erik; ”Geotekniken i Sverige 1920 – 1945, Utveckling, influenser, glimtar och profiler”, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 1:2000.

13. NN., ”Geoteknik -problem och forskningsbehov”, Statens råd för byggnadsforskning, Programskrift 8, Stockholm, 1968.

14. SOU 1994:11; ”OM KRIGET KOMMIT”, Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949 – 1969, Betänkande av Neutralitetspolitikkommissionen, Stockholm, 1994.

15. Jannsen A-S, Agerholm M, Fransson E.; ”Kulturhistorisk inventering av Fortifikationsverkets flygflottiljer 1996-99”, Fortifikationsverket Fastighetsstaben, Eskilstuna, 2000.

16. Fredbäck H-E.; ”FLYGFÄLTSINFO – Nyhetsblad från Fortifikationsverket”, Nr 1, 21 januari 1997, Eskilstuna, 1997.

17. Fredbäck H-E.; ”FLYGFÄLTSINFO – Nyhetsblad från Fortifikationsverket”, Nr 2, 9 april 1997, Eskilstuna, 1997.

18. Fredbäck H-E.; ”FLYGFÄLTSINFO – Nyhetsblad från Fortifikationsverket”, Nr 3, 15 oktober 1997, Eskilstuna, 1997.

19. Fredbäck H-E.; ”FLYGFÄLTSINFO – Nyhetsblad från Fortifikationsverket”, Nr 4, 15 december 1998, Eskilstuna, 1998.

20. Fredbäck H-E.; ”Flygfältsseminarium. Sammanfattning av föredrag och diskussioner 21-22 januari 1997, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 1997:2, Eskilstuna, 1997.

21. Dalin Pernilla.; ”Flygfältsdagen 1998. Underhåll av flygfältsbeläggningar och Simuleringsteknik, LFV Teknik/FORTV, LFV Tm/PeDa 98:27, Stockholm/Arlanda, 1998.

22. Fredbäck H-E.; ”Flygfältsmöte Såtenäs 2001-03 – 07-08. Minnesanteckningar”, Fortifikationsverket, Eskilstuna, 2001.

FLYGBASREGLER (urval)

23. BUBAS; ”Bestämmelser för Utbyggnad av Flygbaser (Bubas),kap. 1 och 2”, Försvarsmakten, M 7744-501717, Stockholm 1989.

24. IML-F (>>RML-F); ”Instruktion för Militär Luftfart- Flygplatser”, Försvarsmakten, M 7748-503001, Stockholm, 1995.

25. Hagström S, Wiklund R, et al.; ”Handbok Fälthållning - drifthandbok för försvarets flygplatser”, Försvarsmakten, M 7744-504003 (1991), rev. 1998, Stockholm, 1998.

26. Nordgren S, Hedlund R.; ”Anvisningar för Skyltning vid Flygbaser”, Fortifikationsförvaltningen (M7744-501718-3), Eskilstuna, 1985?.

27. Nordgren S, Jansson Bo, et al.; ”Klargöringsplattor för Fpl 37/39”, Fortifikationsverket, Rapport 1999-10-10 Rev 2000-01-05. Eskilstuna, 2000.

28. Rystedt Jörgen; ”Flygbassystemet Bas 60”, FHT Försvarets Historiska Telesamlingar, Stockholm, 2005.

29. Hofvander Bo; ” BAS 90, Flygvapnets nya bassystem”, Flygvapennytt Nr 5, 1981, Flygstaben/Info-avd, Stockholm, 1981.

30. Hjerter Rolf; ”Flygvapnets Drift och Underhållssystem”, FHT Försvarets Historiska Telesamlingar, Stockholm,2004.

31. Hall Bo, Nordgren S.; ”Avtal om regler för beredskapsutbyggnad för totalförsvaret vid militära flygplatser, inkl. 1. Flödesschema över Handläggning av byggprojekt belägna inom försvarets anläggningar, dito 2. Underhållsplanering”, Fortifikationsverket, Skr Dnr 4454/95F, Eskilstuna, 1995.

DIMENSIONERING, BÄRIGHET

32. “BYGG , Handbok för Hus-, Väg- och Vattenbyggnad, BAND IV, Väg- och Vattenbyggnad (1949), Tidskriften Byggmästarens Förlag, Stockholm 1953

33. ”BYGG, BAND 6, Huvuddel 9, Väg- och Vattenbyggnad, AB Byggmästarens Förlag, Stockholm, 1966.

34. ”Handboken BYGG”, Väg- och Vattenbyggnader, Liber Förlag, Stockholm, 1985.

35. Örbom B. et al. ”Tekniska anvisningar för byggande och reparation av flygfält”, Kungl. Flygförvaltningen, Stockholm, 1957.

36. Fredbäck H-E; ” Dimensionering av vägöverbyggnader för transportytor inom tung industri, hamnar, terminaler och flygfält”, Statens väg- och trafikinstitut (VTI), Meddelande Nr 86, 1978, Linköping, 1978.

37. Barling John et al.; ”Special Requirements for Bituminous Materials for Airfield Pavements, Proposal Issue 03 22 December 2000”, CEN TC 227, Ad Hoc Airfields Group, London, 2000.

38. Odervång Mikael; ”Sammanträde med SIS/TK202-Vägmaterial”, SIS, Protokoll 2006-12-14, Stockholm, 2006

39. Peattie, Heukelom, Klomp, Dormon; ” Three papers on The Design of Flexible Pavements”, Shell Bitumen Reprint No.12, London, 1962.

40. Gandahl R.; ”Bestämning av tjälgräns i mark med enkel typ av tjälgränsmätare”, Statens Väginstitut, Stockholm, 1957

41. Broms H., Fredbäck H-E; “Stråkytor på flygfält, Del 1. Förstudie avseende bärighet”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 1997:7, Eskilstuna, 1997.

42. Carlsson Håkan ; ”Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor”, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI notat 15-2004, Linköping, 2004.

43. Fredbäck H-E, Löfving Rolf Fredrik ; ”Utländska normer för konstruktion av flygfält”. FortF Dnr 4159/83 Bo, VBB Rapport M3994 år 1985, FortF Rapport 1994:6, Eskilstuna, 1994.

44. Matern Nils von, Röhfors H, Wästlund G.; “Some investigations about thin concrete pavements on subgrade with good bearing capacity. Vibrating concrete and Holter concrete”. Statens Väginstitut, Meddelande 59, Stockholm, 1939.

45. Eriksson R.; “Deformation and strength of asphalts at slow and rapid loading”, Statens Väginstitut, Meddelande 82, Stockholm, 1951.

46. Shestoperov S.V.; ”Road and Building Materials”, Mir Publishers, MOSCOW, 1976.

47. Odemark Nils., Engman S., Köhlmark B.; ”Influence of High Tire Inflation Pressure on Runway Asphalt Pavements”.Statens Väginstitut, Rapport 26, Stockholm, 1954.

48. Odemark N. et al.; “Construction of Roads for High Wheel Loads”, Statens Väginstitut, Specialrapport 6, Stockholm, 1956.

BETONGBELÄGGNING

49. Beijer Oscar ;”Betongbeläggningar på vägar och flygfält”, Cement och Betong 1949:2, sid. 80 -90, Stockholm, 1949.

50. Örbom Björn; ” Betongbeläggningar”, CBI, Kurs i Betongteknik, föredrag nr 2, Stockholm, 1971.

51. Fredbäck H-E.; ” Betongbeläggning på militära flygfältsytor”, “CBI:s Informationsdag 1988, Sammanfattning, sid. 23-26, Cement och BetongInstitutet, Stockholm, 1998.

52. Westling M.; ” Betongvägars funktionella egenskaper – en state-of-the-art rapport”, CBI rapport 1:99, Stockholm, 1999.

53. Pettersson Ö, Westling M.; ”Sammanfattningar från Seminarium – Betongbeläggning på flygfält”, CBI, Öppen uppdragsrapport nr 98024, Stockholm, 1998.

54. Fredbäck H-E, Pettersson Ö, Königsson L.; ” Betongbeläggning inom försvaret. Tekniska råd för konstruktiv utformning och utförande vid nybyggnad och underhåll”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 1996:10, Eskilstuna, 1996.

55. Pettersson Örjan; ” Rapport om beläggningarnas status på de militära flygplatserna i Ängelholm, Såtenäs, Hultsfred, Linköping och Luleå”, CBI, Öppen uppdragsrapport nr 2000-71., Stockholm, 2000.

56. Arnfelt Harry; “Damage on Concrete Pavements by Wintertime Salt Treatment”, Statens Väginstitut, Meddelande 66, Stockholm, 1943.

57. Söderqvist J.; ”Design of Concrete Pavements – Design Criteria for Plain and Lean Concrete”, KTH Architecture and the Built Environment, Licentiate Thesis in Structural Design and Bridges, Stockholm, Sweden, 2006.

58. Nygren T, Pettersson Ö.; “Allmän Teknisk Beskrivning (ATB) Betongbeläggningar”, Fortifikationsverket, Handbok 2007:01 avseende betongbeläggningar, Eskilstuna, 2007.

59. Silfwerbrand J et al.; ”Skapar, tillämpar och sprider kunskap om betong!”, Cement och Betong Institutet (CBI), Översiktlig presentation och verksamhetsbeskrivning, Stockholm, 2004.

60. Öberg Mats; ”Helhetsprojektering –resultat av ett forskningsarbete”, Cementa AB/ Lunds Tekniska Högskola, Artikel i Betong, Svenska Betongföreningens Tidskrift Nr 3, Oktober 2005, sid,54 -57, Stockholm, 2005.

61. Silfwerbrand J et al, ”CBI:s Publikationsförteckning. List of publications 1980 – 1997”, Stockholm, 1997.

62. Vägverket Produktion; ”Motorväg med betongbeläggning, Eskilstuna-Arphus E20, 1999”, Broschyr, Solna, 1999.

63. Löfsjögård M.; ”Sågning av fogar i betongvägar”, Vägingenjören Nr. 3, 2000, sid. 28-29, Stockholm, 2000

64. Löfsjögård M.; ”Betong på mark – möjligheter med platsgjuten betong”, CBI Nytt 1:00, sid 4, Stockholm, 2000.

FÄLTHÅLLNING OCH UNDERHÅLLSPLANERING

65. NN. ; “Tekniska anvisningar för underhåll av FV flygfält”, Kungl. Flygförvaltningen, Flygfältsbyrån, Stockholm, 1946.

66. Jacubowicz I.; ”Fogar på vägar, broar och flygfält”, Statens Provnings och Forskningsinstitut (SP), Temadag 1998, Borås, 1998.

67. Linde Sune ; ”Investigations on the cracking behaviour of joints in airfields and roads, Field investigations and laboratory simulations”, Swedish National Testing Institute, Report 1988:23, Borås, 1988.

68. Fredbäck H-E, Karlsson Robert; “Slamförsegling av flygfält, Allmän teknisk beskrivning”. FORTV Rapport 1996:7, Eskilstuna, 1996.

69. Östling Lennart et al.; ”Förseglingshandbok. Slam- och bindemedelsförsegling för gator och flygfält, enkel underhållsmetod som ger beläggningen längre liv”. Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1997.

70. Hortlund K, Adén J, Östling L, et al.; ”Slambeläggning. Ekonomisk åtgärd som föryngrar och skyddar. Krav – Utförande – Upphandling”, Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1999.

71. Fredbäck H-E, Walleräng S-O, Johansson A.; ”Kontroll av dräneringsledningars funktion och kondition”, Fortifikationsverket,FORTV Rapport 1998-09-18, Eskilstuna, 1998.

72. Isacsson Ulf (red.); ” Drift och underhåll av vägar och gator”, Kungl. Tekniska Högskolan, Institutionen för Infrastruktur och Samhällsplanering, TRITA-IP AR 00-89, Stockholm, 2000.

73. Hagström S, Wiklund R, et al.; ”Handbok Fälthållning - drifthandbok för försvarets flygplatser”, Försvarsmakten, M 7744-504003 (1991), rev. 1998, Stockholm, 1998.

74. Hagström S. et al.; ”Flygfältsunderhåll – Handbok för bedömning och rapportering av skador”, Fortifikationsförvaltningen, Handbok 1991:3., Eskilstuna, 1991.

75. Fredbäck H-E, Mosesson A.; ”Konditionsbesiktning av militära flygfält. Metodbeskrivning ”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 2000:1, Eskilstuna, 2000.,

76. Fredbäck H-E, Offrell P, Lenngren C.A., Korsgaard H-C, Mosesson A., Solberg H.; ”Flygfältsunderhåll – Planeringsmetodik”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 2004:1, Eskilstuna, 2004.

77. Fredbäck H-E.; ”Svenska vägkonsulter väl framme inom området gatu-PMS”, Svenska Vägföreningens Tidskrift Nr. 5, 1985, Stockholm, 1985.

78. Fredbäck H-E.; ”Field Investigation, Pavement Evaluation and Classification for Arab Republic of Airports. Proposed General Work Program prepared for Ministry of Civil Aviation through FFV Electronic AB, Sweden”, Submitted by Swedish Road and Traffic Research Institute, Airfield Section, Linköping, 1984.

79. Fredbäck H-E.; ”Bedömning och rapportering av underhållsstatus för flygfält”, Fortifikationsförvaltningen, Rapport 1994:4, Eskilstuna, 1994.

80. Simonsson Bo; ”Nya normer från CEN”, Nynas Bitumen, Performance-Nynas Bitumen Magazine, Nr 02 – aug 2002, Belgien, 2004.

81. Lundmark Glenn; ”Asfaltskolan – program 2006-2007”, Asfaltskolan c/o NCC, Stockholm, 2006.

82. Fredbäck H-E.; ”Beläggningsunderhåll på flygplatser”, Föreningen för asfaltbeläggningar i Sverige (FAS), Asfaltdagar 1996, Asfaltnytt nr 5/96, Stockholm, 1996.

83. Fredbäck H-E.; ”Underhåll av flygfältsbanor”, Föredrag vid LFV Konferensdagar i Sundsvall 1985, Koncept, 1985.

84. Fredbäck H-E.; ”Beläggningars bärighet – en begreppsdiskussion”, Svenska Vägföreningens Tidskrift Nr. 1, 1986, Stockholm, 1986.

85. Kazda, Antonin & Caves Robert E.; “Airport Design and Operation”, Pergamont, Elsevier Science Ltd UK, ISBN:0 08 042813 4, Oxford, 2000.

KVALITETS- OCH MILJÖSÄKRING (översikt)

86. Adolfsson Rune, Fredbäck, H-E.; ”Kvalitets- och miljösäkring vid större anläggnings- och underhållsarbeten på flygfält”, Fortifkationsverket/ MQM Consult, FORTV Rapport 2001:1, Eskilstuna, 2001.

87. Hagström S. et al.; ”Upphandling av teknisk utveckling avseende flygfältsarbeten”, Kjessler & Mannerstråle/SBUF, SBUF Rapport 7116, Stockholm, 1999.

88. Fredbäck H-E, Hagström S.; ”Funktionsentreprenader för flygfält – en idéstudie”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 1996:15, Eskilstuna, 1996.

89. Stensgård Göran et al.; “Information om Byggstandardisering”, BST Byggstandardiseringen, Stockholm, 1993.

90. Brandborn Jan et al.; ”Påverkan och betydelse av europeisk harmonisering, styrd av Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet”, Vägverket, Publikation 2001:25, Borlänge, 2001.

91. Svedinger B. et al.; ”Kompetensutveckling inom samhällsbyggnad, Byggherren i fokus”, Kungl. Ingenjörsakademien, IVA, Delprojekt Beställarrollen i byggande och förvaltning, Stockholm, 1997.

92. Karlsson Ragnar,.;”Projekthandlingar Befästningar, ProjBef”, Fortifikationsverket, Handbok 1993:3, Eskilstuna, 1999.

93. Hemmingsson Sune.; ”Direktiv avseende Investeringsprocessen”, Fortifikationsverket, Direktiv 4/07, Eskilstuna, 2007.

94. Borg F, Nordgren S, et al.; ”Flygplatsmiljö Slutrapport 1992-10-16”, Fortifikationsverket/ FSOrg ( CFV 605:60947, K Gröndahl), Eskilstuna, 1992.

95. Borgh F, Nordgren S.; ”OPTAND Övningsflygplats. Anmälan enligt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SNI.kod 63.23-2”, Fortifikationsverket, Juridiska enheten, 4400/01 Aj, Eskilstuna, 2001.

96. Borgh F; ”Tillståndsansökan ,Eskilstuna flygplats, Ändrad civil verksamhet mm, Tekniska bilagor”, Försvarsmakten och Eskilstuna kommun, 2002-11-06.

97. Borgh F; ”Tillståndsansökan, Eskilstuna flygplats, Ändrad civil verksamhet mm, ANSÖKAN – Tillståndsprövning enligt miljöbalken”, Försvarsmakten, Miljöprövningsenheten, Beteckning 24641:60421, Strängnäs, 2002.

98. Nordgren S. et al.; ”Hagshult Verksamhetsbeskrivning (miljö) 2001-10-18”, Försvarsmakten, Stockholm, 2001.

99. Jannsen A-S, et al.;” Gestaltningsprogram för byggnader och mark på Berga, maj 2005”, Fortifikationsverket, Eskilstuna, 2005.

100. Fredriksson Frank et al.; ”Garnisonsplan Luleå”, Försvarsmakten Norrbottens Flygflottilj, Beteckning 13 904:50893, Luleå,

101. Fredbäck H-E, Engström S.; ”Miljöaspekter avseende fogmassor på militära flygplatser, Handledning för beställaren i samband med upphandling av fog- och spricklagningsentreprenader”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 1999:6., Eskilstuna, 1999.

102. Engström S, (Fredbäck H-E); ”Översiktlig beskrivning av metod för miljöinventering av militära transportytor på mark”, SYCON Teknikkonsult på uppdrag av FORTV, Uppdragsrapport 2001-12-17, Eskilstuna, 2001.

103. Tyllgren Per; ”Kretslopp i Anläggningssektorn – Probleminventering och åtgärdsförslag”, SBUF/SKANSKA, Rapport beteckning ra021125a, Stockholm, 2003.

104. Landstorp S.; ”FORTV Miljöledningssystem”,”, Fortifikationverket, OH presentation 2007, Eskilstuna, 2007.

105. Ingmarsdotter R, et al.; ”Fortifikationsverkets miljöbokslut för år 2000”, Fortifikationsverket, Eskilstuna, 2000.

TEKNISKA UTREDNINGAR (urval)

106. Fredbäck H-E.; ”Packning av asfaltbeläggningar på flygfältsbanor”, Statens väg- och trafikinstitut, Rapport avseende Packningsförsök BRÅVALLA 79, VTI Dnr 589/79-524:5, Linköping, 1980.

107. Ihs Anita.; ”Effekt av rillning på rullbanors friktionsegenskaper och behov av kemisk halkbekämpning”, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI notat 40-1998, Linköping, 1998.

108. Fredbäck H-E, Svensson B.; ”Utveckling av nya beläggningstyper med förbättrad stabilitet, friktion och resistens mot spill av flygdrivmedel. Etapp1, fältförsök på Råda flygbas samt laboratorieprovningar”, Fortifikationsverket, FORTV Rapport 1996:9, Eskilstuna, 1996.

109. Fredbäck H-E; ”Underlag för Inriktningsprogram – FoU Slitlager 98 Äng/Såt/Lid”, Fortifikationsverket Avd. M/Flygfält, PM 1998-06-10, Eskilstuna, 1998.

110. Holmqvist Lennart; ”Drivmedelsresistenta beläggningar – fullskaleförsök på Ängelholms flygplats”. PEAB, Byggnadsrapport 1998, Malmö, 1999.

111. Fredbäck H-E.; Effekter av drivmedelsspill på asfaltbeläggningar. Erfarenheter t.o.m. 1993”, Fortifikationsförvaltningen, FortF Rapport 1994:5, Eskilstuna, 1994.

112. Näslund Erik.; ”Utprovning av asfaltbeläggning till Kallax flygfält”, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Examensarbete 1998:137 CIV, Luleå, 1998.

113. Viman L, Hermansson Å.; ”Stålarmering i flygfält – Kan stålnät i banor påverka flygplansinstrument?”, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI notat 13-1998, Linköping, 1998.

114. Adolfsson R, et al.; ”BANREPARATION I KRIG, Slutrapport 1994-01-14, Fortifikationsförvaltningen, H 148/94P, Eskilstuna, 1994.

115. Persson B et al; ”Ag MALPÅSE”, Försvarsmakten HKV MAL/Utv, Rapport omfattande studie av konsekvenser och kostnader vid avställning av bansystem vid flygbas, koncept maj 1995, Stockholm, 1995.

116. Adolfsson R.; et al; ”Anteckningar förda vid Ag MALPÅSE möte i Stockholm 1995-04-03”, Försvarsmakten HKV MAL/Utv, Stockholm, 1995.

117. Fredbäck H-E; ”FLYGBASSTUDIE – Konsekvenser för en flygbas utan normalt underhåll”, Fortifikationsverket Utvecklingssektionen, PM nr 37,Delrapport 1, Eskilstuna, 1994.

118. Fredbäck H-E.; ”Klargöringsplatser i Bakom. Experimentella studier av bärighet, beläggningar, maskeringsmålning och effekter av drivmedelsspill”. VTI/FortF (8770/78 BP), Hemlig VTI-lägesrapport, Linköping, 1979.

119. Domås R.W., Mårtensson O; ”Flygplats Gunnarn, Utredning angående civil flygtrafik”. K-konsult, PM 840316, Gävle, 1984

120. Hall, Jim W. jr ,et al.; “Airport Pavement Innovations, Theory to Practice”, American Society of Civil Engineers, New York, 1993.

SLUT

Den som är förtjust i praktik utan vetskap,
Är som en lots på ett skepp utan roder och kompass,
Som aldrig vet vart han är på väg.
Praktik måste alltid grundas på en sund kunskap om teorin (Leonardo da Vinci)