Text: Ulf Delbro 

I dag för precis 50 år sedan (publiceringsdatum, red. anm.), den 11 juli 1969 flög prototypen av MFI 15 för första gången. Med ännu i dag pågående produktion hos licenstagaren Pakistan Aeronautical Complex, som dessutom mycket framgångsrikt fortsatt bedriver marknadsföring och försäljning av flygplanet 50 år efter första flygningen är succén ett odiskutabelt faktum! Här följer en resumé av viktiga milstolpar ur affärshänseende, delvis hämtade ur SFF:s årsbok 2012 – ”MFI, Flygindustri under ett halvt sekel”:

I mitten av 1960-talet började Försvarets Materielverk söka efter lämpligt flygplan att ersätta Flygvapnets åldrade skolflygplan Saab Safir. Samtidigt fanns ett behov hos Armén att haka på en sådan beställning med syftet att det skulle kunna bli ett enhetsflygplan. Flygvapnet behövde 58 flygplan och Armén 20, således en ganska stor beställning.

Malmö Flygindustri, då ägt av Trelleborg-koncernen, såg en intressant affärsmöjlighet öppna sig och började skissa på ett flygplan, som skulle kunna möta både Flygvapnets och Arméns krav. Konstruktionen fick benämningen MFI 15.

Saab såg en stor potential i konceptet med ett enhetsflygplan, och den 13 mars 1968 köpte Saab Malmö Flygindustri – man hade siktet inställt på att ge sig in i kampen om att få leverera Försvarets nya skol- och arméflygplan.

Men så blev det inte, som är allom bekant. Materielverket hade ungefär samtidigt påbörjat förhandlingar om att köpa det engelska flygplanet Beagle Bulldog (sedermera Scottish Aviation Bulldog). Någon beställning från Försvarets Materielverk av MFI 15 blev det alltså inte, man valde i stället Bulldog, ett beslut som tidvis vållade het debatt, men som nu är historia.

Det började således inte särskilt bra, men Saab var övertygat om att flygplanet, som nu kallades Saab-MFI 15 Safari, skulle bli en bra produkt med god försäljningspotential på den internationella marknaden. Men, att det skulle bli en sådan framgång, som det nu visat sig vara, var det nog få som trodde, även om vi alla som blev involverade i programmet var kolossalt optimistiska!

Den 6 juli 1972 flög en utvecklad version av flygplanet med bl.a. förstärkt vinge för att möjliggöra högre belastning och medförande av yttre last. Den nya versionen benämndes Saab-MFI 17 Supporter. Som vanligt var det chefsprovflygare Ove Dahlén, som genomförde flygningen.

Några viktiga exportorder

Den första exportordern kom i april 1972 från den västafrikanska republiken Sierra Leone, som inte endast beställde två flygplan Safari utan även en komplett flygskola med pilotutbildning och alla faciliteter för att kunna operera flygplanen.

Den 13 december 1974 skrevs ett kontrakt med Försvarsdepartementet i Zambia om leverans av 20 flygplan Safari att användas för pilotutbildning i Zambias flygvapen.

En mycket viktig order, som inte minst sågs som en revansch, blev beställningen i januari 1975 om 32 flygplan Supporter från det danska försvaret. Flyvevåpnet skulle i början av 70-talet ersätta sina föråldrade skolflygplan, och Haerens Flyvetjeneste sina spaningsflygplan. Efter noggranna utvärderingar föll valet på Saab-MFI 17, som i Danmark fick beteckningen T-17 i linje med Nato-standard. T-17 har nu varit i tjänst inom danska försvaret i 44 år och flugits 220 000 timmar och är ”still going strong” – någon ersättning för T-17 har i dagsläget inte annonserats.

I slutet av 1970-talet beslutade norska Flygvapnet att ersätta sina Saab Safir med Saab Safari. Totalt tillfördes Luftforsvarets Flygeskola i Vaernes, från 1981 då kontraktet skrevs, sammanlagt 22 Saab-MFI 15, vilka fortfarande är i bruk för pilotutbildning. Några planer att byta ut dem är i dagsläget inte kända.

Pakistan

Men den mest framgångsrika affärsuppgörelsen gjordes med Pakistan. Bakgrunden var, att Flygvapnet i Pakistan i början av 70-talet sökte en ersättare till skolflygplanet NA T-6 Harvard och Armén till Cessna L-19. Efter omfattande utvärderingar beslutade man att anskaffa Saab-MFI 17 Supporter. Ett avtal undertecknades den 5 juli 1974. Kontraktet omfattade 15 kompletta                Saab-MFI 17, 10 SKD-byggsatser (Semi Knocked Down) och 20 CKD-byggsatser (Completely Knocked Down) för sammansättning i Pakistan. Avtalet kompletterades i april 1975 med ett mycket betydelsefullt licensavtal, som gav PAC (Pakistan Aeronautical Complex) rätt att tillverka flygplanet dels för eget behov, dels för försäljning till ett antal länder vilka specificerades i avtalet. Under 1976 gjordes en beställning om ytterligare 62 CKD-satser. I Pakistan fick flygplanet namnet Mushshak, vilket på lokalspråket urdu betyder mästare.

I slutet av 90-talet tog PAC fram en version av Mushshak utrustad med en turboladdad motor om 260 hp (jämfört med 200 hp i standardversionen) och en trebladig propeller för att öka flygplanets prestanda i den miljö det opereras i. Denna version kallad Super Mushshak har även air condition och förbättrad avionik.

Pakistan har uppnått mycket stora exportframgångar med beställningar från flera länder av Mushshak och Super Mushshak. Uppgifter hämtade från öppna källor nämner bl.a. Azerbadjan, Iran, Oman, Saudiarabien, Quatar, Sydafrika, Nigeria och Turkiet. Det totala antalet Mushshak i olika versioner, licensbyggda i Pakistan inklusive beställda men ännu ej levererade flygplan är något osäkert men torde röra sig om cirka 500. Antalet inkluderar byggsatserna från Saab.

Vid Saabs verkstäder i Malmö, dvs Malmö Flygindustri, tillverkades fram till nerläggningen 1980 totalt 124 Saab-MFI 15/17 (utöver halvfabrikat och satser till Pakistan). Det innebär, att det sammanlagda antalet flygplan av denna typ inklusive tillverkningen i Pakistan torde uppgå till cirka 620.

Det betyder i sin tur, att när de hittills beställda flygplanen producerats i Pakistan kommer Saab-MFI 15/17 att vara det Saab-flygplan som tillverkats i näst flest antal efter Saab 29 Tunnan, som ligger i topp med 665 exemplar inklusive fyra prototyper och före Saab 35 Draken som tillverkades i 611 exemplar. Dessutom är slutsumman troligen inte nådd, då det, som tidigare noterats, fortfarande pågår marknadsföring av flygplanet 50 år efter första flygningen!

Försäljningen till Pakistan är en kolossalt stor framgång för Saab och ett odiskutabelt kvitto på flygplanets kvalitet och användbarhet. Detta bekräftas även av att flygplantypen fortfarande används av både det danska och det norska luftförsvaret.

Som avrundning kan nämnas att det i Sverige, Norge och Danmark i dag finns totalt 13 civila Safari, som emellanåt dyker upp på olika fly in och andra evenemang till stor glädje för oss som hade förmånen att vara med när det s.a.s. begav sig!

Dessvärre har väldigt många arbetskamrater och kollegor som var engagerade i projektet gått ur tiden. Alla drog på sitt sätt sitt strå till stacken och bidrog till den lysande framgången för Saab-MFI 15/17. Hatten av för det!

skanna0327Prototypen till MFI 15 under den första flygningen, som genomfördes av Ove Dahlén. Flygplanet har här ett konventionellt stjärtparti och en Lycoming-motor på 160 hk. Stabilisatorn ftyttades snart upp på fenans topp och motorn byttes ut mot en på 200 hk.
Foto Saab-MFI.

 

002 1061780MFI 15-prototypen taxar ut från MFI för start på Bulltofta-fältet.
Foto Saab-MFI.

 

bild omslag stor compressedFör att vara fältmässig och passa även Arméns krav, kunde MFI-15 även utrustas med sporrhjul och skidor.
Foto MFI.

 

mfi2Prototypen SE-301 i sin slutliga konfiguration med T-tail, noshjul och större motor. 
Foto Sven Stridsberg.

 

MFI 4Pakistan Aeronautical Complex, PAC, visar här upp Super Mushshak i luften på en flygmässa i Dubai hösten 2011.
Foto Lennart Samuelsson.

 

NwAF Safari 030618 02Två norska Safari över de norska fjällen.
Foto Jan Jörgensen.

 

MFI002Danska Flygvapnet och Armén köpte 32 stycken MFI-17 som i Danmark betecknades T-17.
Foto Saab, Ingemar Thuresson.