Vårt sista möte under 2017 inleddes traditionsenligt med tävling i flygplanidentifiering. Mats Loxell visade 20 bilder på flygplan från åren före 1940. Tävlingen vanns av Thomas Welander.

Som föredragshållare hade vi flyghistorikern Henrik Barkman från Brunflo. Han berättade om ett flygplan som försvann spårlöst 1946. Hans teori är att detta flygplan finns i en myr ca åtta mil norr om Östersund.

Den 6 februari 1946 startade sammanlagt tio flygplan från Flygflottiljen F 14 i Halmstad. Deras destination var Kalixfors i trakten av Kiruna efter diverse mellanlandningar. Nio av dessa var av typen Saab B18B. De var helt nytillverkade och skulle nu provas under vinterförhållanden. Det tionde flygplanet var en B3:a. Liksom Karolinerna 1718 överraskades man av snöoväder. Divisionen flög i ett stort förband och på nordlig kurs. I närheten av Piteå gavs order om att vända. Destinationen var då Sundsvall. I höjd med Härnösand gavs order att landa.

Inget av de vändande flygplanen hittade något flygfält att landa på. Alla utom ett nödlandade och besättningarna klarade sig. Några med mindre skador. Några flygplan som landat på isen utmed norrlandskusten sjönk. En del var oskadade, andra gick att reparera och kunde återgå i tjänst. Flera var totalhavererade.

Barkman har sedan barnsben varit intresserad av detta försvunna flygplan. Efter kontakt med en reporter på Östersundsposten fick han del av vad som skrevs i ÖP 1946. Två damer i Storåbränna i Hotagen hade sett eldsken. Det var på morgonen dagen efter den ödesdigra flygningen och det var 25 grader kallt. En rapport om detta återfanns i ett protokoll från Landsfiskalen. Jämtlands Flygflottilj flygspanade i området några dagar efter försvinnandet när snöovädret bedarrat utan att hitta något.

Barkman har vid fyra tillfällen tillsammans med entusiaster besökt en myr där har tror att flygplanet har nödlandat och sjunkit ner. Han har studerat flygfoton, tagit egna flygfoton såväl från flygplan som med drönare, penetrerat myren med fyra meter lång lavinsond. Med denna sond har han känt föremål på ca två meters djup. Han har vid ett par tillfällen rapporterat till Försvarsmakten. Svaren han fått var: ”Lycka till. Skaffa bevis”.

Barkman har också varit i kontakt med de tre omkomnas efterlevande. Han avser fortsätta sökandet efter bevis på att det försvunna flygplanet, och kanske dess besättning, finns just i den här myren. Han har inga problem med att få deltagare till sina fortsatta eftersökningar. Finansiering har hittills skett med egna medel. Flera korta filmer i ämnet kan studeras på internet.

Efter den intressanta genomgången åt vi som vanligt ett härligt julbord ute i vår fina lokal i Ope.

Bengt Landervik

 

Jamtl dec17
Henrik Barkman och en rote B18B.